Vill bara skrika!
Varför fick du inte stanna här, varför dog du?
Jag orkar inte bära detta... förstår inte hur man ska lära sig leva med att ens barn dött...
(nej jag vill inte dö...)
Jag klarade inte av att jobba, inte just nu. Det kommer väl antar jag men just nu gör det för ont!
Det är snart 8 månader sedan Vide kom och vände. Tiden går så fort ändå känns den som en evighet...
Jag saknar dig Vide!
Det är inte konstigt att frustreras över att andra människor inte förstår hur bra de har det med endast "banala" problem. Det är inte heller konstigt att din smärta inte får plats på jobbet, och att du behöver en paus. Du kämpar tappert. (Men även om alla dina reaktioner kan anses normala i sitt sammanhang, betyder inte det att det inte är jobbigt och svårt. Det är övermänskligt att behöva förlora sitt barn)
Saknar dig Vide <3
Ibland klagar jag över saker som känns jävligt just nu, men vet innerst inne att det bara är skitproblem och hangups som är löjliga, men man lever ju i sin egen verklighet. Dock blir jag alltid påmind om hur bra jag har det då man läser dina statusar och även andras som också förlorat sitt barn eller sitt barns bästa kompis.
Så fruktansvärt orättvist och nej, man skall inte behöva leva med den sorgen, men ibland måste man det och jag hoppas att din styrka som jag vet du bär inom dig växer sakta men säkert så att du i framtiden kan få känna glädje över saker som tidigare gjorde dig glad.
Fantastiskt vackert foto på Vide. Tänk på att du alltid har en egen ängel som vakar över dig, även om det rimligtvis borde ha varit tvärtom.
KRAM
Mm jag förstår inte heller hur vi ska leva nu när vårt barn har dött. Känns meningslöst och tomt. Allt känns så meningslöst. Vissa dagar är bättre, andra är sämre. Just nu är det mest bara still på samma hopplösa nivå. Kram till dig Sara <3 Jag hoppas vi båda finner styrkan och kanske lite livsglädje snart igen.
