... är värre än andra...

Idag har jag haft migrän större delen av dagen. Inte så förvånande, mer förvånad att jag inte har haft det oftare...

Det är så mycket känslor i omlopp.
Från hopp till förtvivlan på bara några sekunder.
Att man kan sakna någon så mycket trodde jag inte var möjligt.
Ibland gör det så ont att det domnar i armarna.
Jag vill så gärna ha min bebis hos mig, få hålla honom i mina armar trösta honom när han är ledsen.
Istället har jag tomma armar...

Han skulle vara så stor nu, nästan 5 månader.

 

Jag hade besök av Achillea igår.
Fina fina vän!
Så vi passade på att fota lite, och det var faktiskt riktigt roligt.

Det känns både konstigt och bra när något jag älskade att göra innan är roligt igen.

Men jag försöker tänka att Vide är med mig, hela tiden, genom allt!

 

Lite bilder från sessionen.

 

Idag är en helt okej idag...

Skönt med sådana dagar med...
Det är mycket tankar som vill ha plats i min lilla hjärna, men idag är det mest tanken på Vide på ett bra sätt som får plats. På hur han buffade och stökade i Hannas mage! På hur han lugnade sig när jag sjöng... 

Vår fina Vide!
Älskad och saknad för alltid!

 

Saknaden är enorm!
Jag älskar dig min pojke!

 

Jag saknar dig min skrutt!
Min perfekta vacka son!
Du skulle vara hos oss, här!
Jag saknar dig!!

Det kan verkligen gå fort från ganska okej humör till förtvivlan.

Idag är jag så trött... jag sov ganska lite i natt för jag kunde inte somna, sen vaknade jag ganska tidigt.

Sen mådde jag ganska okej och städade lite... sen föll jag som en fura och grät. Sov en stund.
Sen mådde jag bra igen...

Det är ganska jobbigt att hoppa emellan dessa lägen...

Så nu är jag ännu tröttare...

 

 

Ibland blir jag så tacksam för att det fortfarande finns godhet i världen.
För någon dag sedan fick jag ett brev på FB av en tjej som jag vid tillfällen jobbat med (Hon är makeup artist) hon äger nu ett cafe på gärdet i stockholm.
När hon öppnade sitt cafe för snart ett år sedan hade hon en insamling till Min stora dag och fick in ganska mycket pengar.
I år när cafet fyller ett år (Lördag nästa vecka) ville hon ha en insamling till spädbarnsfonden till Vides minne...

Det var nog det finaste någon gjort för mig (oss).
Så jag och Hanna har skrivit ihop en liten presentation av Vide och oss samt lämnat ett foto av honom som ska sitta på cafet under denna vecka. I går fick jag ett nytt brev av henne och de har redan samlat ihop 2000 kronor.
Så ni som bor i Stockholm gå till cafet vid Mekonomen på Gärdet och skänk en slant till Vides minne.

 

Här är presentationen...

 

Vår son, Vide

Den fjärde juni i år föddes vår son. Han fick inte överleva sin födelse.
Vide är så önskad man kan tänka sig att ett barn kan vara, ja nästan bortom önskad.
Han tog en stund på sig innan han kom till oss, och vilken lycka det var att bli gravida. Graviditeten var helt normal, ingen oroade sig för lille Vide.
Men mitt under värkarbetet slets vår son ifrån oss. Första gången vi var inne på förlossningen mådde han bra. Allt såg bra ut.
Andra gången fick vi se en ultraljudsbild med ett stilla hjärta. Vi var helt oförberedda på att något skulle ha hänt. Och världen slets itu.

Vår son föddes stilla 120604 kl 01.07. 52 cm lång och 3750 gram tung.
Man har inte hittat någon orsak till att Vide dog.

Vi kämpar nu med alla våra krafter (som för tillfället inte känns så stora) med att hitta tillbaka till någon form av liv igen.

Innan Vide dog förstod vi inte hur många som drabbas. Hur många som måste genomleva det mest fruktansvärda, det som ingen kan tänka sig.
Spädbarnsfonden jobbar med att ge stöd till familjer där det ofattbara händer. De stödjer projekt och forskning kring intrauterin fosterdöd (barn som dör i magen) och plötslig spädbarnsdöd.

Tack så hemskt mycket för era bidrag till Spädbarnsfonden. De har redan hjälpt oss med många saker.

Med vänlig hälsning Sara och Hanna, Vides mammor

 

 

Tusen tack Karin för din omtanke!!

Jag överlevde helgen....
Det var sjukt jobbigt, men det gick.

Grät mycket men fick massor med kramar.
Orkar jag ska jag berätta mer en annan dag.

Denna vecka har varit väldigt tung, känn ssom om jag har sovit en vecka...

 

Idag är det Vides 4 månaders dag och det värker så i kroppen...

Älskade unge!!!